Enligt IUCN använder människor 300 miljoner ton plast varje år för många olika användningsområden varav 14 miljoner ton av plasten hamnar i våra hav och sjöar.
Enligt The Ocean Cleanup samlas skräp i haven i 5 olika sophögar, den största av dessa är The Great Pacific Garbage Patch (GPGP) vilket ligger mellan Hawaii och Kalifornien (se Figur 1)
The Ocean Cleanup har som mål att vid 2040 ha minskat mängden plast i hav och sjöar med 90% genom användningen av två smarta system, ett för floder och ett för hav.
Då skräp ska extraheras från hav har flera olika lösningar använts genom åren, processen använder sig inte av lika mycket teknologier som städning av floder så jag lägger inte lika mycket fokus på det. Två båtar kopplade med ett långt fiskenät åker sakta (för att undvika fångst av havsliv) över områden med mycket skräp. När fiskenäten är fulla sorteras skräpet på en av båtarna för att sedan återvinnas då båtarna kommer i land igen.
Det räcker inte att bara städa upp i hav då skräpet i haven färdas genom floder. För att identifiera plast i floder använder The Ocean Cleanup kameror som är placerade på broar för att sedan bli upplockade av “The Interceptor” (vilket för övrigt är ett riktigt coolt namn) som enbart drivs av solenergi och som automatiskt plockar upp skräp från floder. Genom att mata in data från kamerornas bilder kan en ai-programvara analysera bilderna och avgöra om det är skräp eller någonting naturligt som exempelvis grenar vilket inte ska plockas upp. “Interceptor”-båtarna kan hantera stora mängder skräp och notifierar automatiskt personal när alla containrar på båten är fulla och ska tömmas.
The Ocean Cleanup är enligt mig ett otroligt bra exempel på hur teknik kan användas för att förbättra världen. Processer som för en människa skulle ta otroligt lång tid kan effektiviseras och automatiseras med hjälp av exempelvis AI-teknik.
När jag läste om de olika teknologierna som används i städ-processen tänkte jag att det kan påverka ekosystemet på något negativt sätt då båtar och nät täcker rätt stora ytor av hav och floder. The Ocean Cleanup nämner dock att de inte har märkt av någon stor påverkan från deras äldre system och har till och med gjort en miljökonsekvensbedömning (Environmental Impact Analysis) vilket inte gav någon indikation på större negativa konsekvenser.
Referenser
https://www.microsoft.com/en-us/ai/ai-for-earth-the-ocean-cleanup
Intressant, det finns definitivt en nytta med deras insats. Den är absolut nödvändig idag men den verkar tyvärr inte lösa roten av problemet, vilket är att faktiskt stoppa plast från att hamna i havet från första början. Jag hoppas inte att den här typ av lösning får folk att fortsätta dumpa plast i havet för att de tror att båtarna kommer att ta upp det ändå. Jag hoppas även att de kommer på en lösning att minska dump av plats i havet så att det här initiativet med att städa upp inte blir lika aktuellt, vilket blir positivt. Det känns som en mer hållbar lösning att tackla roten av problemet så att det ej hamnar plast i vattnen snarare än att varje år behöva rensa fler miljoner ton plast i havet. Dock är det nödvändigt idag med tanke på det finns en hel del plast i haven som egentligen inte ska behöva finnas där.
Väldigt intressant och lärorikt inlägg – det här var iallafall nånting helt nytt för mig (och jag håller helt med om att det är ett coolt namn! 🙂 Detta visar i min mening verkligen på vilken makt det kan finnas i teknik och vilken skillnad den kan göra. Även om detta inte stoppar grundproblematiken i att plasten hamnar i havet från första början tror jag att de som är skyldiga till att den gör det kommer fortsätta med det oavsett denna eller annan teknik. Tvärtom tror jag mer att detta kan öka medvetenheten kring hur mycket skräp det faktiskt finns i haven av att se dessa stora containrar fyllas upp.