Knodd är en digital hälsotjänst som erbjuder vård via videosamtal, och som särskiljer sig från andra aktörer på marknaden genom att särskilt inrikta sig mot barn och föräldrar. Tjänsten drivs av bolaget Knodd Vård AB och grundades av en barnläkare och två produktutvecklare.
I applikationen kan föräldrar kostnadsfritt boka videosamtal med barnläkare och annan vårdpersonal (se figur 2) under generösa öppettider, nämligen vardagar kl 07-22 samt helger kl 08-20, för både råd och behandling, och de har även behörighet att skriva recept. Knodd erbjuder även olika föräldrakurser och utvecklingsprogram som utförs direkt i applikationen, och även möjlighet att inneha barnets, vad Knodd kallar för, hälsobok (se figur 3), som alltså ska motsvara den s.k. BVC-boken som alla barn i Sverige får som följer det nationella barnavårdsprogrammet.
För att kunna nyttja Knodd behöver man först ladda ner deras app, som finns tillgänglig för både iOS och Andriod, och användning av tjänsten förutsätter, förutom en internetuppkoppling, även ett mobilt Bank-ID (se figur 1).
Knodds arbete sammanfaller med Mål 3 av De globala målen som behandlar god hälsa och välbefinnande, som är en grundläggande rättighet. Trots detta påverkas människor hälsa och grad av välbefinnande av yttre faktorer såsom ekonomiska, ekologiska och sociala, och för att säkerställa alla människors rättighet till ett hälsosamt liv, oavsett ålder och samhällsskikt, arbetar det tredje globala målet för att investeringar i bättre hälsa ska göras genom förebyggande åtgärder och för en modern och effektiv vård för alla.
Delmål 3:8 i det tredje globala målet handlar om att sjukvård ska tillgängliggöras för alla och detta är något som särskilt möjliggörs av Knodd. Alla har inte samma närhet till vårdcentraler, vilket gör det svårare för människor som exempelvis bor på landsbygden att ta sig till en fysisk vårdcentral. Dessutom har det nog undgått få att den svenska vården är väldigt belastad och att det idag vara svårt att få tag på en läkartid, och eftersom Knodd, till skillnad från landets vårdcentraler, har öppet både kvällstid och på helger tillgängliggör tjänsten att fler har möjlighet till vård.
Detta kan även vara en ren ekonomisk fråga, trots att Knodd, liksom fysisk vård, är kostnadsfri för barn under 18 år uppstår oavsett en kostnad för transport till vårdinrättningen i form av bränsle eller kostnad för kollektivtrafik, vilket kan vara skillnaden för att ett barn till exempelvis en ensamstående förälder inte får vård för samma typ av problem som för ett annat barn, om det inte ter sig vara akut, vilket det sällan är om det handlar om ett besök hos en vårdcentral. Detta går även in i delmål 3:2 som handlar om att förhindra alla dödsfall som hade kunnat förebyggas bland barn under fem år, där förebyggande åtgärder ju kan vara upptäcka sjukdomar och annat som kan visa sig under sådana icke-akuta besök.
En risk med Knodd och liknande tjänster är dock att de mer och mer kan komma att ersätta den ”vanliga” vården så att det på sikt läggs mindre resurser på att utöka och förbättra denna. Att dessa tjänster ens existerar visar på att det finns ett behov av den utökade tillgängligheten och man kan bara hoppas på att den svenska vården hänger med i utvecklingen så att man istället kan använda sig av en liknande tjänst hos dem själva så att pengarna hamnar hos välfärden istället för hos privata aktörer.
Länk till tjänsten:
https://www.knodd.se/
Knodd verkar verkligen vara en uppskattad & viktigt applikation bland sina användare. Jag tycker att du har beskrivit både fördelar och nackdelar väldigt bra. Jag fastnade dock främst för problematiken som du beskriver och tycker att du har belyst en viktig fråga i den fysiska samhället. Problematiken kan dock ses ur flera perspektiv. Det “positiva” med problematiken är ändå att privata aktörer tillåts vilket främjar Mål 8: Anständiga arbetsvillkor & ekonomisk tillväxt. Ibland kan det vara extremt svårt att nå fram till vårdcentraler per telefon och då är applikationer som Knodd extra uppskattade.
Tack för ett välskrivet och intressant inlägg!