Det globala målet nummer 14 handlar om hav och marina resurser. Detta mål handlar om att vi bör använda haven, dess resurser och ekosystem på ett hållbart sätt, så att detta i sin tur kan få en hållbar utveckling. Det syftar även till att på ett hållbart sätt hantera och skydda marina och kustnära ekosystem från förorening, samt hantera effekterna av försurning av havet.
Det globala delmålet 14.1 syftar till att specifikt minska föroreningarna i haven. Globala målen definierar syftet med detta delmål att ” Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen”.
Det globala delmålet 14.2 syftar till att skydda och återställa ekosystem. Globala målen definierar detta delmål som ” Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav”.
10 tekniska lösningar på målet
AMDI Databas och applikation
Australian Marine Debris Initiative, skapat av “Tangoa Blue Foundation”, är ett nätverk av volontärer, samhällen och organisationer som bidrar med data om skräpinsamling till den så kallade AMDI-Databasen, för att sedan jobba på lösningar på roten av problemet för nedskräpningen.
AMDI-Databasen skapades med syftet att göra det möjligt för organisationer och volontärer som utför skräpinsamlingar vid kuster att ladda upp vad de hittar i en standardiserad, nationell databas. Databasen skapar en omfattande översikt över vilka mängder och typer av marint skräp som påverkar stränderna runt om i Australien. Datan används för att försöka spåra skräpet till vart de kom ifrån, vilket i sin tur underlättar för att ta reda på varför det har hamnat där och hur man kan förhindra det i framtiden från att hända.
SphereCam
Wilby et al. (2016) utvecklade ett akustiskt utlöst kamerasystem för att möjliggöra fjärrövervakning och identifiering av marina populationer. Lösningen skapades i syfte att underlätta för biologer att samla in visuell data om särskilt utrotningshotade arter utan att behöva lägga ner enorma mängder tid ute på fältet. Systemet använder sig av de akustiska signaturerna från marina djur som en trigger för att få visuell information om arter av intresse. Systemet fungerar som en kamerafälla som forskare kan ställa ut på ett flertal ställen i havet. Systemet och kamerorna triggas igång då den känner av närvaron av måldjurets aukustiska signatur och kan därefter fånga upp data flera veckor i sträck.
The ocean cleanup
“The ocean cleanup” är ett projekt designat av holländska forskare med syftet att samla in skräp från “ The Great Pacific Garbage Patch”. Lösningen består av ett 600 meter långt C-format fritt flytande rör på havets yta som beräknas att samla 50% av skräpet från “the garbage patch” på fem år. Den flytande barriären drivs med vind och vågor vilket gör så att den rör sig tillsammans med plast och annat skräp. Ett ankare bromsar ner barriären, vilket gör att skräp kommer ikapp och fångas av bommen. Plastbarriären har en tre meter djup skärm under sig, som är avsedd att fånga upp plastpartiklar utan att störa det marina livet undertill. Anordningen är utrustad med sensorer och sändare så att den kan kommunicera sin position via satelliter till ett fartyg som kommer och plockar upp skräpet med några månaders mellanrum.
Förpackningsfritt kosmetologiföretag genom Ai-applikation
Forbes (2018) skriver att ett av de största bovarna i att generera skadligt avfall som ofta hamnar i hav eller deponering är kosmetikföretag. Eftersom att medvetenheten om detta problem har ökat hos konsumenter skapas en kommersiell möjlighet för de företag som erbjuder miljövänliga alternativ. Detta har företaget “Lush” gjort i många år då de säljer ca 40 % av sina handgjorda produkter i sin “nakna” form utan förpackningar, vilket dem på sin webbplats marknadsför ska hjälpa till för att minska plastföroreningar i havet. År 2018 öppnade Lush en affär som var 100% förpackningsfri, vilket dem istället kompenserar med att informera kunderna om produkterna genom teknologi. Detta koncept finns i appen på både iOS och Android. Appen använder AI och produktigenkänning för att eliminera behovet av förpackning. Med funktionen “Lush Lens” blir det möjligt för kunder att enkelt lära sig om och identifiera förpackningsfria produkter genom att ta ett foto av produkten. Informationen består av ingredienserna, instruktioner för användning, och det går även att se videos om produkten.
Elektronisk taggning på marina varelser
National Geographic (2014) skriver att det är centralt att förstå och förutsäga djurrörelser för att upprätta effektiva strategier för hantering och bevarande av dem. Snabba framsteg inom elektronisk märkning och spårningsverktyg har markant förbättrat forskarnas förmåga att på distans studera rörelserna hos hotade djur.
Elektronisk märkning kan användas för att införa och utvärdera bevaringsstrategier för marina arter och för att identifiera kritiska livsmiljöer för dem. National Geographic (2014) skriver att i takt med att elektronisk taggning utvecklas kommer detta att kunna hjälpa till att svara på viktiga míljömässiga frågor angående ekosystem och bevaring.
mFish – Mobilteknologi för hållbart fiske
mFish är ett partnerskap som syftar till att göra fisket mer hållbart samtidigt som det förbättrar fiskares liv och deras samhällen, genom att utveckla lösningar som använder kommersiellt hållbar mobilteknologi.
mFish nyttjar utvecklingen inom mobilteknologi för att på så sätt förbättra människors liv och hållbarheten i små fisken. Med mobila tjänster erbjuder mFish information för att hjälpa fiskare att kommunicera, dela data och få tillgång till information. De används även för att förbättra fiskesäkerhet, övervaka olagligt fiske och analysera fångstdata.
XL Catlin Seaview Survey
XL Catlin Seaview Survey utvecklades för att skapa en förståelse för de problem som korallrev möter och för att kunna bedöma deras hälsa. Teknologin består av högupplöst, 360 graders panoramiska videoinspelningar som syftar till att tydligt visualisera och övervaka förändringar som skett i haven. Korallrev speglar havens hälsa, och projektet vill hjälpa forskare, beslutsfattare och allmänheten att skapa en förståelse över vilka åtgärder som behöver göras för att skydda korallrev och hav.
AWARE – dykapplikation för uppsamling av skräp
Projektet AWARE har utvecklat applikationen “Dive Against Debris” för Android och iOS, i syfte att skapa ett lättare sätt för dykare att rapportera marint skräp de hittat under dykningar. Informationen som delas i appen hjälper till att avslöja omfattningen av den globala krisen inom marint skräp, så att forskare och naturvårdare kan skapa förändring. AWARE skriver om problematiken att vi människor inte kan se hur mycket skräp som finns i haven, utan endast ser vad som finns på stränderna. De marknadsför applikationen med citatet “Bring to the surface what is happening beneath the waves”.
”Fish face recognition” mot överfiske
FishFace är en idé för en maskininlärningsenhet som kommer att använda ansiktsigenkänningsteknologi för att automatisera insamling av information om fiskarter och antalet fiskar som fångats. Denna data kommer sedan att användas för att organisera, dela och använda de data som är viktiga för en hållbar fiskeriförvaltning, vilket de i sin tur hoppas på kommer att leda till minskat överfiske och gynna försörjningen i kustsamhällen.
The Plastic Bank
Plastic Bank jobbar för att minska plastflödet till haven och för att minska världens fattigdom. Detta gör dem genom att möjliggöra utbyte av insamlad plast mot pengar, digitala “block-chain secured tokens”, eller andra varor. Den bakomliggande tanken är att höja värdet på plasten så att den blir för “dyrbar” att slänga. Den insamlade plasten säljs sedan till företag som “social plastic” som ett miljömedvetet alternativ för plastanvändning (Katz 2019).
The Plastic Bank erbjuder en IMB-driven applikation med bank och transaktionsteknologi för att ge samlarna en möjlighet att öppna sitt eget bankkonto.