Det tolfte globala målet handlar om hållbar konsumtion och produktion genom att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Det sättet som människor konsumerar och producerar på idag är inte hållbart för miljön, och en förändring måste ske i människors livsstilar för att minska det ekologiska fotavtrycket. Att konsumera och producera hållbart är inte endast fördelaktigt för miljön utan det finns även sociala och ekonomiska fördelar. Det är essentiellt att minska den negativa påverkan som konsumtion och produktion har på klimatet, miljön och människors hälsa. Fokus för den här texten kommer vara delmålen 12.5: Minska mängden avfall markant, och 12.8: Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar.
Delmål 12.5 fokuserar på avfall och att mängden avfall som producerar varje dag måste minskas drastiskt för att hållbarhet ska kunna uppnås. Till år 2030 ska mängden avfall minskas markant, för att lyckas med detta måste åtgärder vidtas för att förebygga, minska, återvinna och återanvända avfall.
Delmål 12.8 handlar om att nå ut till allmänheten angående deras livsstil och hur de kan förbättra den för att kunna leva hållbart. Till senast 2030 ska människor över hela världen vara medvetna om och ha tillgång till den information som behövs för att leva hållbart och på så sätt bidra till den hållbara utvecklingen.
Befintliga lösningar
Karma
Karma är en mobilapplikation där användare kan köpa överbliven mat från olika företag runt om i användarens omgivning. Genom att använda applikationen kan användare se vilka restauranger, mataffärer, kaféer och bagerier i deras närhet som har överbliven mat. Maten köpts till ett rabatterat pris, användaren betalar i applikationen och hämtar upp maten. I applikationen kan användare även se vad de har bidragit med för att minska matsvinnet. Genom att använda applikationer som Karma kan mat räddas som annars skulle ha kasserats, detta är ett steg i rätt riktning för att minska matsvinnet vilket i sin tur hjälper till i arbetet för att skapa en hållbar framtid.
Matsmart
Matsmart är ett företag som samlar in och säljer produkter som riskeras att slängas på grund av exempelvis, överproduktion, felaktiga förpackningar, säsongstrender eller korta, ibland passerade bäst före-datum. Matsmart jobbar med att ta vara på det som producerats och försöker se till att de konsumeras istället för att slängas. Genom att företag kan sälja vidare varor som de själva av någon anledning inte kan sälja bidrar detta till att en mindre andel produkter går till spillo. Användare kan köpa dessa produkter, vilket innebär att svinnet minskar eftersom produkter som vanligtvis slängs istället kommer till nytta. Företag som Matsmart arbetar för en hållbar framtid, det handlar om att se till att de produkter som tillverkas används och att ingenting produceras i onödan. Detta gör i sin tur att onödiga utsläpp vid tillverkning kan förminskas eller till och med undvikas.
OLIO
OLIO är ytterligare en mobilapplikation som fokuserar på att få människor att hjälpas åt för att minska, framför allt, matsvinnet men även svinn utav andra produkter. Applikationen gör det möjligt för användare att komma i kontakt med andra användare och lokala företag i deras närhet. Med hjälp av OLIO kan användarna dela med sig av de produkter som de själva inte använder. Det kan handla om mat som börjar närma sig utgångsdatumet, egenodlade grönsaker, mat som inte kommer bli uppäten på grund av att användaren reser bort. Med hjälp av applikationen kan användare se vad som finns tillgängligt i deras närhet, kontakta personen eller företaget som säljer maten eller produkten och via applikationen bestämma vart varorna ska hämtas. OLIO är alltså en plattform där användare kan dela med sig av produkter de har överflöde av och på så sätt se till att värdefulla produkter inte slängs, utan konsumeras. Detta är ett arbete som inte bara handlar om att minska matsvinnet och jobba mot en hållbar framtid utan även ett arbete som för samman människor och bidrar med kunskap samtidigt som de hjälper till att sprida kunskap om miljösituationen.
WasteApp
Aguar-Castillo, De Saa-Pérez, Perez-Jimenez & Rufo-Torres (2018) genomförde en studie som undersökte huruvida människor kan uppmuntras att återvinna mer genom att använda en applikation som med hjälp av gamification gör återvinning mer attraktivt. En applikation utvecklades i samband med studien som kallades för WasteApp. Den här applikationen motiverar användaren att återvinna sitt hushållsavfall. Aguar-Castillo et al. (2018) skriver att gamification har visat sig vara ett lovande verktyg för att uppnå ett hållbart beteende bland människor, exempelvis inom återvinning. Den här typen av undersökningar och lösningar utforskar nya möjligheter för att hjälpa människor att förändra sina vanor till det bättre.
PantaPå
Mobilapplikationen PantaPå är en av världens första applikationer som gör det möjligt att panta förpackningar, allt som har en streckkod, exempelvis plastpåsar och kartonger. Applikationen visar användaren, via en karta, vart de närmaste återvinningsstationerna finns, genom att användaren sedan tar sig till en återvinningsstation och skannar streckkoden på förpackningen i närheten av återvinningsstationen pantar användaren förpackningen. Användaren lämnar in förpackningen vid återvinningsstationen, förpackningarna som pantas är värda pengar och användaren kan välja att donera pengarna, lösa in dem, skicka dem till en kompis eller lösa in dem mot kuponger. Användaren får upp statistik i applikationen som indikerar på vilket sätt deras pantning har bidragit. Detta visas genom att illustrera i vilken grad användarens klimatavtryck har minskat, samt hur mycket de sammanlagt donerat till välgörenhet.
Den här applikationen bidrar till en hållbar utveckling, material återanvändas och nytt material måste inte produceras i samma utsträckning. Genom att de håller sina användare uppdaterade om deras bidrag till en hållbar utveckling hjälper PantaPå även till att nå ut med kunskap till användare och uppmanar folk att återvinna.
Secondhand – Erikshjälpen
Återanvändning är viktigt för en hållbar konsumtion och produktion, Erikshjälpen är en butikskedja som säljer begagnade varor både i fysiska butiker och online via Secondhand.se. Stora mängder kläder och andra textilier slängs i Sverige varje år, skulle dessa istället återvinnas eller återanvändas skulle koldioxidutsläppen kunna minskas markant och miljoner kubikmeter vatten skulle kunna sparas. Erikshjälpen samlar in produkter som inte längre brukas och säljer dem vidare eller donerar dem till människor som kan få ny glädje och nytta av produkterna. Via deras online-shop kan produkter säljas vidare och återanvändas istället för att slängas, vilket bidrar till en hållbar konsumtion. Allt som skänks och säljs via Erikshjälpen skapar värdefulla ekonomiska medel att hjälpa, pengarna som samlas in går till sociala och humanitära insatser för att hjälpa barn i nöd, både i Sverige och internationellt. Erikshjälpen stödjer hundratals projekt som jobbar för barns välmående runt om i världen.
Coca-Colas marknadsföring
Coca-Cola har nyligen lanserat nya flaskor som är gjorda av 100% återvunnen plast som är insamlad från hav och kuster – korken och etiketten är dock tillverkat av annat återvunnet material. Dessa flaskor är de första av sitt slag, det vill säga, tillverkade med plastskräp som samlats in och kunnat återvinnas och återanvändas för att tillverka nya livsmedelsförpackningar. Flaskorna har framtagits med hjälp av en ny typ av återvinningsteknik, med hjälp av den här nya tekniken kan plast i bredare utsträckning återvinnas och nytt plastmaterial behöver inte tillverkas i samma utsträckning, vilket i sin tur leder till ett mindre koldioxidavtryck.
Utöver att flaskorna är tillverkade av återvunnen plast bidrar etiketterna med budskapet till allmänheten att flaskan kan och bör pantas. Designen för etiketten är en del av arbetet för hållbarhet genom att uppmana fler att återvinna och sprida kunskap om vikten av att samla in plastförpackningar. Texten på flaskorna lyder enligt följande, ”Panta mig igen. Jag är gjord på 100% återvunnen plast. Tillverkad i Sverige.”.
Mistra Future Fashion
Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram som fokuserar på att skapa ett slutet kretslopp för mode och kläder i Sverige. De arbetar för att göra processen vid produktion och användning av kläder cirkulär, det vill säga att produkter kan återanvändas och återvinnas. Programmet arbetar efter ett, så kallat, systemperspektiv och visionen är att möjliggöra ett systemskifte inom den svenska modebranschen. Programmet utforskar möjligheterna för att omvandla dagens linjära produktionsmönster till ett cirkulärt mönster inom industrin. Det vill säga att klädindustrin behöver återvinna och återanvända mer än den gör idag, sättet som jordens resurser används på idag för att möta efterfrågan av mode är inte hållbart.
Mistra Future Fashion jobbar för att kunna göra modebranschen mer hållbar för en mer hållbar framtid. Ett exempel på vad programmet lyckats bidra med är; riktlinjer för social marknadsföring som riktar sig till yngre konsumenter (16–18 år), inklusive en webbaserad workshop, det handlar om hur konsumentens livsstil kan påverkas.