Många barn och vuxna har kommunikationsproblem, det kan innebära talsvårigheter, problem med språk, eller andra svårigheter. Dessa personer kan ha ett behov av teknologiska hjälpmedel för att kommunicera vad de tänker och för att utveckla sin kommunikationsförmåga.
Hur den fungerar
Cboard är en tjänst inom AAC som står för Augmentative and Alternative communication, för att hjälpa personer med speciella behov som annars har svårt att kommunicera med tal. Användarna kan kommunicera med hjälp av symboler genom “text to speech”. De första symbolerna som kommer upp är “ja”, “nej”, och “jag ogillar”. Sedan finns det en mängd av kategorier såsom tid, mat, aktiviteter, och känslor. Inom matkategorin så går det enkelt att klicka på olika maträtter men det finns också knappar för “jag är hungrig” och “jag vill ha”. Dessa symboler går att anpassa för varje persons unika behov (cboard. 2021).
Tjänsten är tillgänglig i över 30 språk och ger sina användare tillgång till till en databas med över 20000 globala symboler som även har en beskrivande text baserad på det språk som är valt. Cboard är open-source vilket innebär att den kan bli tillgänglig för många människor som behöver det. Den är offlinekompatibel vilket innebär att alla med en surfplatta kan installera och använda den obegränsat oavsett internetuppkoppling (Jovic. et al. 2020).
Hur den bidrar till hållbarhet
Det mål som produkten bidrar till är mål 4 God utbildning för alla. Delmål 4A skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer. Delmålet handlar om att förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn med funktionsnedsättningar. Cboard kan användas vid kommunikation mellan barn och förälder men också som utbildningshjälpmedel.
Tester av tjänsten har funnit att en del användare har efter repetitioner av symboler lärt sig uttala nya ord på ett tydligt sätt. Det leder också till ökat självförtroende vid tal hos barn som annars primärt är icke-verbala. För många av testpersonerna så var Cboard den första tekniska lösningen de har använt för detta ändamålet. Tidigare har de använt fysiska gester och pekningar eller så har de använt icke-digitala brädor (Jovic. et al. 2020).
Nackdelar
Då tjänsten är open-source så är den tillgänglig för de flesta, däremot förutsätter den att användaren har antingen en surfplatta, mobil, eller dator. Om personen inte äger något av dessa så går det inte att använda sig av “text to speech” funktionen, däremot går det att skriva ut pappersversioner av symbolerna och de går fortfarande att pekas på.
Referenser
Aleksandra Jovic, BP Panwar, Chulho Hyun, Mudiwa Mapuranga & Ellas Constantopedos, UNICEF ECARO. 2020 .Giving every child a voice with AAC technology: Open source mobile app Cboard will support young children with complex communication needs Tillgänglig: https://www.unicef.org/innovation/stories/giving-every-child-voice-aac-technology (Hämtad:2021-03-08)
Cboard. 2021. Communication for everyone. Tillgänglig: https://www.cboard.io/ (Hämtad 2021-03-15)
Intressant, Victor!
Om inte känns som att den har väldig potential, speciellt när den är open-source. Tycker det hade varit väldigt intressant och se om hur detta skulle se ut i samhället om det var konventionellt bland människor att vissa hade detta som kommunikationsmedel och vilka möjligheter det i sin tur leder till.